Frågan om hur vi ska föra vidare information till framtida generationer och civilisationer om de slutförvar för kärnavfall som byggs var i fokus på konferensen Constructing Memory i Verdun, Frankrike. Konferensen anordnades den 15-17 september av projektet Preservation of Records, Knowledge and Memory, som drivs inom kärnenergibyrån NEA.
Det internationella projektet Preservation of Records, Knowledge and Memory, RK&M, som drivs inom OECD:s kärnenergibyrå Nuclear Energy Agency, NEA, anordnade en konferens i Verdun, Frankrike den 15-17 september. På konferensen i Verdun deltog, förutom representanter från kärnavfallsbranschen, även arkivarier, arkeologer och konstnärer. Totalt 200 deltagare från 17 länder. Konferensen tog upp frågor om hur vi ska kunna förmedla information om Europas slutförvar av kärnavfall till framtida generationer. Ett slutförvar för använt kärnbränsle behöver ligga ostört i över 100 000 år innan det börjar bli säkert att närma sig det. Under denna långa tidsspann kommer flera istider att ske och skapa landskapsförändringar och ett hårt tryck på slutförvarens säkerhet. Hur kan vi med hjälp av markörer på platsen och information i arkiv runt om i världen göra så att framtida generationer inte tar sig ner i förvaret? Och hur ska vi kunna samarbeta med denna fråga internationellt? På möte fanns en enighet om att det är viktigt att försöka föra information om slutförvaret in i framtiden så länge som möjligt. Samtidigt kan det vara svårt att göra detta i så länge som ens 1000 år. Men slutförvarens innehåll kommer att vara farligt mycket längre.
Det svenska kärnavfallsbolaget SKB har ännu inte tydliggjort hur de ställer sig till dessa frågor. Bolaget tänker sig att de under byggfasen av förvaret, dvs 50-60 år har tid på sig att uppdatera och utveckla sina planer om informationsöverföring, och att det i samband med förslutning blir en aktuell fråga. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har i prövningen av slutförvarsansökan för använt kärnbränsle i Forsmark ställt som krav att kärnavfallsbolaget SKB kompletterar ansökans miljökonsekvensbeskrivning med mer omfattande resonemang om hur information kan föras in i framtiden, något som ursprungligen saknades. SKB har i en komplettering gjort en allmän beskrivning av frågeställningen men föreningarna vill ha mer specifika förklaringar hur bolaget tänkt lösa frågan så att detta kan behandlas i domstolsprövningen.
SKB deltog på konferensen, liksom de SKB-finansierade forskarna på Linnéuniversitet, Cornelius Holtorf och Anders Högberg. Läs deras syn om konferensen via länken nedan.
Länkar:
Uppdatering:
Proceedings of the conference is now available, 150910 >>
Constructing Memory:s hemsida >>
Preservation of Records, Knowledge and Memory, RK&M, hemsida >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
